onsdag 22 oktober 2008

Seattle del 2....

Hej vänner.

Har anlänt till Portland för den andra halvan av årets Beige Award-resa och har fått lite tid över på hotellet vilket är ett ypperligt tillfälle att sammanfatta Seattleupplevelsen. Vi anlände till vårt hotell vid sextiden på kvällen i lördags där vår guide David Latourell, en av grabbarna bakom Clover, mötte oss. Det blev en härlig middag på bistro La Pichet. Moules marinieres, råbiff, anksallad och ostron dukades fram på bordet och alla delade på äkta familjevis. En restaurang väl värd ett besök!

Söndagen startade med rundvandring på Seattles marknad, Pike place market, som ligger nere i hamnen och visar upp massor med ekologiskt odlade grönsaker, färsk fisk och restauranger. Ett kort besök på världens första Starbucks fick bli avstampet i vad som sedan skulle bli tre otroligt intensiva dagar i kaffets värld.

För att få en känsla av hur Pacific North Wests kaffescen ser ut så inledde David med att ta med oss på North Seattle Coffe Crawl. Första stopp var Zoka Coffee en schysst coffee shop med eget rosteri som dock var beläget någon annanstans än själva baren. Fick en hårt dragen ristretto med intensiv sötma och balanserad syra. En bra start helt enkelt. Rostningen var lite mörkare än vad vi i Norden är vana vid men de fruktiga tonerna lös igenom ändå. Vad som också var kul Med Zoka var att de hade flera single origins som serverades som "brew by the cup".

Bredvid Zoka ligger ett japanskt patteseri, Hikori Pastries, och ett klassiskt inslag, Mighty o Doughnuts, som serverar vegandoughnuts. Sötsuget stillades och energi samlades. Därefter följde en rad besök på olika coffeshops med fylliga espressos. Tydlig trend med shots på max två centiliter dragna ur dubbelhandtag utan spouts. Mycket kaffe för lite vätska med andra ord. På eftermiddagen blev det besök hos Kent Bakke (La Marzocco) som även har gett sig in i chokladbranschen och därför körde en chokladprovsmakning med oss. Kent och David gjorde även oss sällskap på kvällens middag som intogs på Lark. En restaurang som serverar små rätter, typ stora tappas, på lokala råvaror. Vi bestämde oss för fisk och skaldjur samt lokala viner från Washington state. Kvällens diskussionsämne blev hurtillvida det sker en fermantation vid naturlig processering av kaffe.

Måndagen bjöd på en bra start då David tog oss till Victrola rosteri för en koppning av deras utbud. Favorit på bordet blev en Yirgachefe med otroligt ren citruston. Därefter till Vivaces senaste butik där David Schroemer tog emot och berättade om sin resa från kaffeintresserad till en av de stora inom specialkaffevärlden. Utan att jag förstod hur det gick till så stod jag inne i baren och hade ett kaffe- och latte art-jam med Schroemer. En surrealistisk känsla. Fick med mig hans senaste uppdaterade instruktionsvideor och hans bok. Med andra ord ett hellyckat besök! Fler kaffebarer följde med espressos och även en Aricha bryggd på clover. Ett kaffe som fungerar utmärkt med den metoden där dess jordgubs och jasmintoner kommer fram rent och snyggt.

Dagens lunch hämtades på Skillet street food som visade sig vara en risig plåthusvagn från femtiotalet som rullar runt i seattle och serverar grym take away. Vad sägs om rödlöksmarmelad och blåmögelost på en hamburgare av Kobebiff! Vädret tillät inte att sitta ute så vi blev inbjudna att äta i Stumptowns källare med överblick över kaffemottaget och rostningslokalen. Sämre utsikt kan man ju ha. Blev inget kaffe på Stumptown vid detta besök då David hade satt ihop ett tight schema för oss. Det var dock återbesök samma kväll och koffeinöverdosen var redan nära så det känndes helt okej.

Nästa anhalt var en märklig men intressant upplevelse. Vi hamnade i koppningsrummet på Starbucks huvudkontor. Snacka om att vara i örnnästet. Fem kaffen presenterades varav tre var framtagna för jätteföretagets senast förvärv, Clovern. Transparansen var inte den största men länderna presenterades åtminstonde och jag fick prova mitt första tanzaniska kaffe. Rostningsprofilen var det mörkaste jag har sett. De tillsätter tydligen värme långt efter andra "cracken" så de fruktiga tonerna var borta i alla kaffena. En annan underlig sak var att de malde för espresso även vid brasiliansk koppning så allt var ganska bittert. Kul att ha sett och gjort men ingen större upplevelse vad gäller smak och doft. Däremot så blev vi väldigt gästvänligt mottagna och väl omhändertagna. En annorlunda upplevelse helt enkelt.

Som nästa värdar stod espressomaskinstillverkarna Synesso. Fick titta på och leka med deras senaste maskin med separata bryggtankar till tre grupper som dessutom har separata pumpar och individuell temperaturinställning för varje grupp. En superskön och otroligt stabil maskin. Står högt på önskelistan. En snabb öl från ett lokalt bryggeri och sedan bar det av till Stumptown för ett av deras "Meet the producers" event. Guatemala stod på dagordningen. En intressant presentation av Arturo Aguirre Jr som tillsammans med sin far driver Finca el Injerto. Vi fick prova deras pacamara som uppvisade sötma som ett naturligt processat kaffe och syra och ellegans som ett tvättat. detta sammanfördes i en smakmässigt ren kopp. Toner av mogna mörka bär, limeaktig syra och en lång behaglig eftersmak. Ett av de bästa kaffena jag har smakat. Bryggningen skedde genom guldfilter. Eventet fortsatte med öl och skönt häng. Lokalen var packad med baristor men också med vanliga kaffeintresserade människor. Vore en dröm att se en så stor och genuin kaffescen hemmavid. Kvällen avslutades med fyrarätters italienskt med vinmeny. Somnade ganska mör men glad och inspirerad.

Tisdagen inleddes på Bakery Noveau som ägs av vinnaren av konditor-vm. Schyssta mackor och fantastiska bakverk men tyvärr som oftast i dessa sammanhang dålig bryggning vid maskinen. Vi fortsatte till Cloverfabriken och fick träffa ingenjörerna som har designat och byggt den. Ett skönt gäng som trots sin nuvarande tillhörighet till Starbucks får hålla till i sina gamla lokaler och pyssla med fler innovationer. Besöket avslutades i labbet där vi provade olika bryggningar på clovern. Har aldrig förr fått leka så länge med en av deras maskiner så lyckan var total. Det starkaste jag tar med mig är att kaffets komplexitet ännu nen gång bevisas då små förändringar av de olika parametrarna som clovern låter en justera ger så stora skillnader i koppen.

Turen fortsatte hem till en av Davids vänner som precis hade dragit igång en ny verksamhet. Roger, som han heter, hede satt upp en rost i sin källare och levererade en gång i veckan färskrostat kaffe i omnejden på cykel. Småskaligt, passionerat och underbart att se. Seafoodlunch i hamnen. Panerad kattfisk med kryddig dressing på surdegsbröd. Är det något som de är duktiga på i USA så är det smörgåsar. Vitt vin, goda vänner och massor med skratt förlänger livet. Ett vemodigt farväl till David som verkligen har satt ihop ett fantastiskt program till oss och sedan Alaskan airlines till Portland. Återkommer med mina upplevelser därifrån inom kort.

Gott snack!

-P

1 kommentar:

Per sa...

god läsning. Man blir ju inte alls sugen...